[²mœ̞ːɖa]
UrsprungFrom Old Swedish myrþa, from Old Norse myrða.
- to murder, (not specifically, but through being a form of murder – see also lönnmörda) to assassinate
“Mördar-Anders, det är jag, det är jag. Mördar-Anders, det är jag, det är jag. Mördar-Anders, det är jag. Jag ska halshuggas idag, enligt Svea rikes lag – ta mig fan. Jag har mördat fyra män, fyra män.” — Murderer Anders, that is me, that is me. Murderer Anders, that is me, that is me. Murderer Anders, that is me. I'm getting beheaded today. According to the Kingdom of the Swedes' [see Svea rike] law –
Formermördar(present) · mördade(preterite) · mördat(supine) · mörda(imperative) · mörda(active, infinitive) · mördas(infinitive, passive) · mördat(active, supine) · mördats(passive, supine) · mörda(active, imperative) · -(imperative, passive) · mörden(active, archaic, error-unrecognized-form) · -(archaic, error-unrecognized-form, passive) · mördar(active, indicative, present) · mördade(active, indicative, past) · mördas(indicative, passive, present) · mördades(indicative, passive, past) · mörda(active, archaic, error-unrecognized-form, present) · mördade(active, archaic, error-unrecognized-form, past) · mördas(archaic, error-unrecognized-form, passive, present) · mördades(archaic, error-unrecognized-form, passive, past)