UrsprungDeverbal from snärta.
- common-gendera lash, a whip, a flick (strike with the end of something flexible, making a snapping sound)
“Han gav honom en snärt med den blöta handduken” — He gave him a flick with the wet towel
Formersnärt(indefinite, nominative, singular) · snärts(genitive, indefinite, singular) · snärten(definite, nominative, singular) · snärtens(definite, genitive, singular) · snärtar(indefinite, nominative, plural) · snärtars(genitive, indefinite, plural) · snärtarna(definite, nominative, plural) · snärtarnas(definite, genitive, plural)
Källa: Wiktionary