UrsprungDerived from sikta, used with -f- (sifta, söfta, syfta) since 1633.
- usuallyto have as intention, to aim
“Det nya receptet syftar till att göra kebabsåsen krämigare.” — The new recipe aims to make the kebab sauce creamier.
“Utan tvivel är det sant, att även i vår tid krafter är i rörelse, som syftar till att borttaga längtan efter ett liv i Andens fullhet.” — It is without doubt true, that also in our time forces are in motion, which aim to remove the longing for a life in spiritual fulfilment.
- usuallyto refer to
“När jag talar om måltidens krämighet så är deras kebabsås jag syftar på.” — When I talk of the creaminess of the meal, it's their kebab sauce I'm referring to.
- to look (in a particular direction), to aim, to take sight
“Hon syftade med pennan för att kontrollera perspektivet.” — She aimed with her pen to examine the perspective.
Formersyftar(present) · syftade(preterite) · syftat(supine) · syfta(imperative) · syfta(active, infinitive) · -(infinitive, passive) · syftat(active, supine) · -(passive, supine) · syfta(active, imperative) · -(imperative, passive) · syften(active, archaic, error-unrecognized-form) · -(archaic, error-unrecognized-form, passive) · syftar(active, indicative, present) · syftade(active, indicative, past) · -(indicative, passive, present) · -(indicative, passive, past) · syfta(active, archaic, error-unrecognized-form, present) · syftade(active, archaic, error-unrecognized-form, past) · -(archaic, error-unrecognized-form, passive, present) · -(archaic, error-unrecognized-form, passive, past)